tisdag 3 mars 2009

Den som väntar på något gott...

Har väntat alldeles för länge, jag vet. Bugar ,ber om ursäkt och skrapar med foten. Det finns ingen ursäkt som täcker detta. Jag borde ha skrivit. men nu när ingen håller koll på mig så kommer ändå ett inlägg som ingen läser för de gett upp hoppet för mitt bloggande. Jag får skylla mig själv och skriva för cyberrymden.
Det har hänt en del:
*Min systerdotter fyllde år.
*Äldsta dottern har fyllt år.
*Maken har fyllt år.
*Extradottern likaså.
*Min bror har fyllt år.
*Det har varit jul och det var bra och jag var ledig länge.
*Och det var även ett årsskifte som festades in som sådana bör.
*Så har min systerson fyllt år.
*Och min yngsta dotter.
*Och jag.
Och jag fyllde FEMTIO. Min man överraskade med kalas på Mysing på Dalarö. Jag blev minst sagt överraskad. Bilder kommer kanske. Jag hade en jätterolig kväll som jag sent kommer glömma,även om slutet av kvällen är lite suddigt i kanterna. Men så kan det väl få vara när man nått livets höjdpunkt.

Jyckarna mår bra. Den lille har upptäckt att han är skrämmande och låter sitt dova skall ljuda över byn. För att göra oss omöjliga bland grannar och vänner så nafsar han dess utom folk i armarna och har väldigt roligt när de blir rädda.

Kära vänner, grannar och andra berörda, VI GÖR ALLT VI KAN FÖR ATT UPPFOSTRA VILDDJURET!

Även om man inte alltid tror det så gör vi vad vi kan utefter vår förmåga. Och ja, vi har dragit på oss jobb. Och, ja, vi borde ha tänkt efter. Och ja, Vi har världens goaste och galnaste jyckar!

1 kommentar:

Linnea sa...

kom in här av en slump å så hade du uppdaterat. En trevlig överaskning! Jag gillar det där lite oplanerade och slumpartade!

Jag tycker att två armar behöver man ändå inte, så Tiwaz kan gått hållas :D Mina älklingar