Vårsnuva

Jodå, bloggen lever. Jag lever oxå, men med snuva. Jag har tur och är sällan förkyld. Förra året var jag förkyld två gånger och året innan en. Men nu droppar näsan och bröstet värker. Typiskt. Jag ska nämligen ut på resa imorgon. Jag reser ju sällan längre än till Skärholmen. Men nu ska jag till dottern i Trondheim. Och jag ska flyga. För alla er beresta läsare så ska jag tala om att det finns en del människor som inte varit i luften mer än en gång de senaste åren och det var läskigt. Då bar det av till Paris till samma unge. Och nu ska jag genomföra det själv. Jag minns att det brukar vara ett himla pyssel med magiska ritualer som kallas "checka in" osv. Nu har jag en tafflig lapp, ingen fin biljett, utskriven från internet. Och så kom det ett sms "du kan checka in nu genom att vara ja" jag har gjort det och nu vet jag vilken stol jag ska sitta på. Men det känns spännade.
Djuren och jag har tagit en långsam och hostig promenad med svetten pärlande nerför ryggen. Djuren svettades inte.
Sen smet det yngre djuret och skällde på en granne som cyklade förbi. Ett plus till för oss. Nåja, han skällde bara och han kom när jag ropade. (inte grannen)
Jag har blivit så modern nu så jag har lyckats ordna en profil på Facebook. Det känns som när man var liten när man ska fråga om någon vill bli vän med en. Men vad gör man inte för att få se sitt yngsta barns fotogalleri från Japan.

Ursoppa

Jag såg ett program på tv häromkvällen som handlade om olika teorier om livets uppkomst. Det finns många sådana. En kul var att man trodde tex att möss uppstod spontant där det fanns rätt förhållanden, typ säd och tygtrasor. Då blev det möss.
Tänk om det som finns i dammsugarpåsen helt plötsligt förvandlas till nåt nytt litet djur som aldrig funnits förut!
Så var det en teori om att allt liv kom ur en slags ursoppa (inte klockor) att det var en gegga som innehöll saker som det sen uppstod små enkla typer ur (män?). Eller om det var aminosyror och amöbor eller nåt annat läbbigt, jag tittade inte så noga.
Nu när snön smälter undan så bildas det nåt slags ursoppa. En mix av hundbajs, tomburkar, Mcdonaldspåsar och Gud vet vad. Tänk om det spontant skulle uppstå liv av den ursoppan. Jag ser framför mig vidunderliga monster av allsköns bråte vingla omkring i mörkret och yla efter en käresta. Parningsropen skulle eka ödsligt vid motorvägen.
Nu har jag inte hört nåt misstänkt ännu men jag tror inte jag vill gå ut med djuren ikväll jag kanske blir uppraggad....

Shoot man shoot...

Nu har jag grunnat på det här med shoots. Min engelska är inte vad den borde och jag vet inte om jag stavat rätt och hur det översätts korrekt.

Vi översvämmas ju just nu av små plastflaskor med shoots. (Miljövänner upp till kamp!) Det är små slurkar av gud vet vad som ska göra under verk. Koncentrat av gränsaker och frukt, om man inte orkar äta. Ekologiska mjölkprodukter mot uppblåst mage. Ekologoska soja produkter mot samma åkomma. Det finns massor. Och alla innehåller de mirakélsaker man inte kan leva utan. Bakterier i mängder som är bra för och emot det mesta. För lite avföring-för mycket avföring. För mycket gaser-för lite gaser. Sura uppstötningar etc. Så finns det en annan lite roligare typ av shoots och det har jag provat på den lokala puben. De smakar salta fiskar och sånt och så blir man lite kul, med gaser, sura uppstötningar, bakterier som dött av spriten och förhoppningsvis en lagom mängd avföring av önskad konsistens.

Så är det det där med översättningen, ska det översättas med skott? Ett litet skott i plastflaska för eller emot gaser. Skott får mig mer att tänka på pelargonskott.

Eller ska det översättas med skjut? Ett skjut i flaska mot sura uppstötningar???? Nu börjar det bli konstigt. Vill du vara snäll och hjälpa mig att reda ut det här!

Nu till veckan som gått: Jobb, jobb, jobb och promenader med 70 kilo hund med åtta ben klor och en obändig önskan att ta sig fram (och bak) fort, fort, fort. Dessutom i tjugo-trettio centimeter ny kramsnö. Där bilar och snöskrapor kört var det den bästa skridskoisen. jag åkte i backen ett par gånger trots mina ICE-BUGS. Vid ett tillfälle fick djuren syn på en liten vovve som sprang lös framför oss och det är osäkert om de ville äta den eller leka med den men jag fick åka kana på mage och jag svor så Gud grät! Jyckarna insåg väl att det var bäst att stanna för nu var morsan riktigt ilsken!

I övrigt inte mycket att orda om, jo den lilla ungen har åkt till Tokyo. Jag tror inte hon är framme än men jag hoppas på mail. Inte utan att det känns lite långt bort.

Den stora ungen hålls ju i Trondheim med sitt onda ben. När som helst ska jag dit och hälsa på!

Tack för kalaset!

Jag är inte så snitsig på att få sånt här snyggt men jag ska öva mer.

Ville bara i all hast lägga in några bilder från festen som min älskade make ordnat i lönndom till min födelsedag.

Det är sällan jag tappar hakan men som du ser hände det....

Dottern är belåten med att ha varit med i konspirationen och gubben bör verkligen vara nöjd. Han lurade mig att vi bara skulle ut och äta och att en klänning skulle nog sitta fint...

Jag hade aningar om att det skulle bli något då han inte lät mig ordna något eget kalas men jag fick inte veta vad. Grannar och arbetskamrater visste och höll masken men jag blev lurad å det grövsta. Jag trodde en massa saker men när bilen så småningom hamnade på vägen mot Dalarö så var jag på väg att ruttna ordenligt. Vaddå? Dalarö? Hur dött som helst den här tiden på året och hit kan ju inte en jäkel ta sig så här lär det bara bli gubben och jag och traktens fyllon. Men när han ansträngt sig och försökt bjuda ut mig fick jag ju inte visa mig besviken.

När vi närmade oss Mysing så fick jag syn på en skylt "Abonnerat mellan 17-21" ?????

Han motade in mig och därinne stod 25 personer och sjöng!

Jag fick veta att mina vänner är bättre på att luras än vad jag nånsin trott. Det är fult att ljuga men det här var så himla kul!

Tack alla lögnare och tack till Restaurant Mysing som ordnat en jättertrevlig kväll!

Den som väntar på något gott...

Har väntat alldeles för länge, jag vet. Bugar ,ber om ursäkt och skrapar med foten. Det finns ingen ursäkt som täcker detta. Jag borde ha skrivit. men nu när ingen håller koll på mig så kommer ändå ett inlägg som ingen läser för de gett upp hoppet för mitt bloggande. Jag får skylla mig själv och skriva för cyberrymden.
Det har hänt en del:
*Min systerdotter fyllde år.
*Äldsta dottern har fyllt år.
*Maken har fyllt år.
*Extradottern likaså.
*Min bror har fyllt år.
*Det har varit jul och det var bra och jag var ledig länge.
*Och det var även ett årsskifte som festades in som sådana bör.
*Så har min systerson fyllt år.
*Och min yngsta dotter.
*Och jag.
Och jag fyllde FEMTIO. Min man överraskade med kalas på Mysing på Dalarö. Jag blev minst sagt överraskad. Bilder kommer kanske. Jag hade en jätterolig kväll som jag sent kommer glömma,även om slutet av kvällen är lite suddigt i kanterna. Men så kan det väl få vara när man nått livets höjdpunkt.

Jyckarna mår bra. Den lille har upptäckt att han är skrämmande och låter sitt dova skall ljuda över byn. För att göra oss omöjliga bland grannar och vänner så nafsar han dess utom folk i armarna och har väldigt roligt när de blir rädda.

Kära vänner, grannar och andra berörda, VI GÖR ALLT VI KAN FÖR ATT UPPFOSTRA VILDDJURET!

Även om man inte alltid tror det så gör vi vad vi kan utefter vår förmåga. Och ja, vi har dragit på oss jobb. Och, ja, vi borde ha tänkt efter. Och ja, Vi har världens goaste och galnaste jyckar!